Karburatorer / Förgasare

: 2014-05-31 Jag ämnar bruka 4st Zenith Stromberg på HERKULES 1934. Så här skitiga…

: … var de när jag började meka med dem.

: Åtskilliga varv med avfettningsmedel, Ajax golvrengöring, högtryckstvätt och skubbande med disk- och tandborste innan det värsta var väck.

: Efter rengöring blev det planing av anliggningsytor i fräsmaskinen…

: … samt dito med glasskiva och superfint vatenslippapper på tätningsytan för kallstartventilen.

: Från början tänkte jag använda original temperaturkompensator (se ovala grejen bild 2, ovan) men kommer istället att bygga ett manuellt system med ett vred på instrumentpanelen. I bild värmde jag och böjde rätt locken…

: …blästrade och lackade med vinylspray… alltså till ingen nytta. ”- Någon som behöver lock till temperaturkompensatorer, någon..?”

: Jag har svarvat mässingpluttar och limmat fast med LocTite, detta för att kunna fästa rören mot den manuella kranen.

: Allt vartefter har jag tvättat, blästrat, putsat och polerat… för att i sinom packa allt i små påsar.

: I bild syns de högglanspolerade tätningsskivorna till kallstartventilerna. Våtslippapper i olika grovlek (läs ”finlek”) på en glasskiva (för planhet) och avslutning med Autosol.

: De här rackarna får inte längre vara med. Jag ska införskaffa justerbara munstycken från Förgasarteknik istället. (Se Hall of Fame)

: Av en syrafast skruv tillverkar jag nya bussningar till temperaturkompensatorn.

: WCT-Verktyg (kolla Hall of Fame) har levererat en brotch 7,95mm, och genom att slipa…

: …spindlarna på Mykå, har jag fått lagringen helt perfekt. Supertät!

: Alla gjutna delar har maskerats och blästrats. Detta för att de på…

: … Bodycote i Karlstad (se Hall of Fame) har eloxerats…

: …till den här 30-talsinspirerade grå nyansen.

: För att kunna göra detta har jag tvingats borra och meka bort all avvikande metall för att kunna köra dem i eloxeringsbadet.

: Jag nödgades tillverka ett verktyg för att proppa hålet i locket, eftersom…

: … det inte gick att pressa ut stålröret som sitter infällt där.

: Teapaus tarvas under långa helgnätter…

: Jag köpte renoveringssatser på KG Trim med spjällaxel, packningar mm. Efter att jag monterat spjällbussningarna gjorde jag spår för att fälla in O-ringar, allt för att få spjällaxlarna helt glappfria och supertäta. Endast det bästa är gott nog..!

: Monteringen fortskrider, men det tar otroligt lång tid.

: Här är den fösta Karburatorn monterad. (jämför med bild 1 och 2) Gråeloxerad aluminium, förzinkat stål och polerad mässing. Återstår tre stycken… Så småningom får ni se en bild på slutresultatet.

: 2014-06-27 Slutresultatet efter förgasarrenoveringen…

: Bilderna kan nog tala för sig själva…

: …

: 2014-09-05 Efter att ha pratat med Kreti & Pleti för att få en uppfattning om huruvida endast en bränslepump räcker för att mata alla förgasarna, blev det dags för empirisk test.

: En platta, tvingar, slangar, en gammal kamaxel och lite annat…

: … visade att volymen var tillräcklig – oavsett varvtal – men…

: … det visade sig också att slitaget på kamaxeln ökade i proportion till den ökade volymen. Jag ämnar lösa detta problem med att fräsa till en klots av lagerbrons…

: …som jag skruvar fast i bränslepumpens arm. Här syns hålet efter att jag slipat och knackat bort en härdad nit. Jag återkommer med mer info så småningom.

: 2014-12-30 Pinnskruvarna till insugsrören har fått passera maskinstålborsten.

: Genom att ta gravrostiga bitar av 48mm ställningsrör, har jag byggt…

: …ett långt plenum med originalfunktion.

: Jag kallsvetsade mot gjutjärnet och…

: …slipade så det passade så bra som möjligt.

: Och sisådär… så har vi ett…

: … nästan två meter långt insugsrör. Återkommer!

: 2015-01-18 Efter att ha blästrat och kontrollmätt mina plenum, kunde jag konstatera det jag misstänkt länge. Att vakuumanslutningarna inte sitter där jag vill ha dem. Räddningen på…

: … det problemet heter LocTite kemisk metall. Yeah!

: Genom att bygga upp…

: … fräsa plant…

: … och borra-gänga, fick jag som jag ville ha det.

: Efter att ha fixat omspunnen slang, banjokopplingar, pressbara slangklämmor och monterat, så såg det inte så speciellt proffsigt ut. Det blev det till att tänka om.

: Genom att vattenfylla några rörbitar, ställa dem i frysen för att sedan kunna bocka dem som ett fruset rundjärn, löda på kopplingarna…

: … så blev det skillnad. Betydligt snyggare utseende… Eller, vad tycker ni?

: Det här är de ”kalibrerade slang-nipplarna” som normalt sitter ingängat i insugsröret. Det är där slangen från ventilkåpans oljepåfyllningslock sitter. Jag har svarvat, helgängat och filat ett skruvmejselspår i dem. De ska sedermera monteras in i röret som kommer från ventilkåpan och går ut mot kopparröret i föregående bild.

: 2015-04-07 Av 10 mm vävbakelit, som egentligen heter vävbunden fenoplast, har jag tillverkat…

: …nya isoleringar mellan insugsröret och förgasarna.

: Här har jag tillverkad lagerhus för röret som ska vrida på gasarmarna på förgasarna. Stålrör, plattjärn och lagerbrons. Det finns också ett gängat hål för smörjkopp.

: Här ser vi dem monterade på förgasarna.

: Själva axeln/vridstången är tillverkad av ett rör som senare skall målas. Därför har jag limmat på rostfria rörbitar som lagerbana. Köp den här LocTiten, den är så djäkla bra!

: Börjat tillverka gasarmar..

: …som fick radier och slipning…

: .. kluvna för att kunna monteras…

: …samt sedvanlig blästring. Som kuriosa kan ni i bild se utgångsmaterialet.

: Och efter provmontage ser det ut så här.

: För injustering av grundspel och infästning av gasvire…

: …har jag börjat tillverka ett gäng pryttlar.

: Det är som synes inte riktigt klart än, så jag återkommer.

: 2015-05-01 Jag har limmat fast den delen som håller gasarmen mot röret med den super-oppsi-toppsi-fenomenala LocTiten. Köp den! Skjuvhållfasthet 2,5kilo per kvadratmillimeter! Rörets diameter är 16mm, alltså 16 x 3,14 = 50kvadratmillimeter… åsså gånger längden 80mm… 50 x 80 = 4000 kvadratmillimeter…. gånger 2,5 kilo… 4000 x 2,5 = 10 ton!! … det är långt mer än vad röret håller, och ännu långt mycke´ mer än vad som krävs för att gasa en Herkules.

: Karburator med länkarm.

: Mitt bockverktyg för 10mm rör hade för stor radie, så…

: …jag har fått tillverka ett eget. Det är rostfria rör, och krångliga att bocka.

: Jag har sagt det förut… Genom att på något sätt proppa till röret, fylla med vatten, ställa i frysen…

: …så går det lättare att bocka. Tyvärr var tiden från frysen till färdig bock i längsta laget, det hann börja tina, så bockningen blev ”sisådär”… inte riktigt perfekt, men får duga eftersom jag inte har något bättre alternativ.

: Här har jag börjat med infästningen av bränslefiltren.

: Och så här blev det efter grovspackling, och innan slipning.

: Ett antal detaljer har tillverkats för att hålla bränsle och luftrör. I bild syns de i tre steg… Plattjärn, frästa och slipade/blästrade.

: Som om jag inte sagt det nog… Den här Loctiten är helt suverän. Håller som berget, och fungerar även som gängtätning… verkligen permanent gängtätning. I bild har jag bussat ett hål i insugsröret för att få fast en fästskruv. Fast och tätt.

: Och här har jag limmat fast ett bränslerör i en rundstång. Änden av rundstången är gängad för att kunna skruva dit en bränsletryckmätare. Plåten är för vibrationsfri infästning.

: Några översiktsbilder… Bränslefiltren kommer från VIKABACKEN (kolla hans hemsida med traktorgrejor), bränslepump…

: …anslutning för kompenseringsluft, kupévärme samt bromsvakuum…

: …förbipassage…

: …och till sist avslutning vid sista karburatorn. Gängade hålet är för att kolla bränsletryck.

: Jag har börjat fundera på hur luftrenaren skall se ut. Här en bit kartong som visar att tankarna går mot en oval, 1,8 meter lång burk. Återkommer!

: 2015-09-19 Äntligen har jag fått plåtarna jag så småningom ska bygga luftrenaren av. Min kantvik är bara drygt metern och luftrenaren är 1,8 meter, så jag fick leja bort.

: Jag hade en plåtfirma som gjorde ett par tidigare i år, men de blev inte bra. När man bockar i en kantpress, så blir plåten kantig, och det funkar inte på en Herkules. Patrik på AMAB i Arvika byggde en bockningsfixtur och gjorde ett formidabelt arbete. Så djäkla proffsigt. Suuuperperfekt !!!

: Jag har köpt rostfria pianogångjärn som ska punktas fast på plåtarna.

: Bergs Mekaniska samt Wipab har laserskurit ut de här plåtarna som ska användas som spryglar i luftrenarboxen. Plåtarna ska klämmas ihop mer och häftas mot spryglarna, men det blir en annan dag.

: 2016-10-13 dags att börja grönna (värmländska för fundera) på luftburken igen. Den svarta pappfiguren är mall för hur det kan komma se ut.

: Dags alltså att ta fram plåtarna som Patrik på AMAB hjälpte mig med.

: Luftfilter från Biltema (so far) och funderingar på vad man ska ha för galler utåt, så inte mössen kryper in i motorn.

: Det blev de här rostfria hålplåtarna från Wipab i Grums.

: Dags att börja bråka med första sprygeln…

: … och bråk blev det…

: …men ett antal timmar senare blev det så här.

: Biltema blästersandsäckar blev ett perfekt upplag när plåtkanten skulle knackas rätt. Det blev några tusen pick innan det kom att duga.

: Här har jag dragit ihop halvorna…

: … för att kunna mäta ut den mall som gavelplåten ska knackas mot…

: …den som blev så här. Mer kommer … kanske… en annan dag.

: 2016-10-21 Efter att ha slitsat mina plåtar och bankat lite, skapade jag 4 gavelplåtar. Men jag kom på efteråt att den ena av dem…

: …istället ska sitta ihop. Där går jag in med röret från vevhusventilationen, så jag kommer att svetsa ihop bitarna.

: Typ, så här. Det är relativt stor bockningsradie på plåtarna i svetsskarven, så det är nog säkrast att spackla istället för att fylla ända upp med svets.

: Luftfilterelementen (obs ett ord) måste ju sitta fast i något också, alltså en ram. (Jaja, 3 styck ramar) Detta började med plåtbitar…

: … som bockades…

: … för att passa mot filtren, samt…

: … svetsades. Ser ni att jag svetsar mot en kopparbit. Funkar kanon!

: För att få fast den i plåtramen så fick jag tillverka ett gäng pillidutter med M3 gänga. Och för att få dem att sitta rätt…

: … har jag gjort en svetsmall av en plåtbit jag sparat. Det är höljet från en isärplockad DVD. Allt större än ett myggskinn är värt att spara på och återvinna.

: Ramarna ska sedermera fällas in i burken så att de sticker ut ca 20 – 30 mm.

: För att hålla ner ljudnivån på insugsluften och få mindre risk för ”burkljud” jag jag bockat till hålade plåtar som monteras i burken som någon slags ”ljudsönderslagare”. Om man testar med att vråla på klassiskt vis med och utan den hålade plåten, så är skillnaden markant. Men de måste sitta fast på nägot sätt också. Tekniskt- och arbetstidsmässigt sett vore det bäst att svetsa fast dem. Men för att kunna måla, och i framtiden kunna göra rent, respektive bättringsmåla, så skruvar jag dem istället. Snabbast hade då varit att kapa gängstänger och dragit på muttrar…

: … men jag litar inte på att de kommer att sitta kvar som jag önskar över tid. I alla fall blir jag feg och vill ha långt gängade skruvar istället, så det blir att svarva gängade hylsor. 24mm långa, M6 och 38 stycken… Jobb-jobb-jobb! Varför nu detta…? Jag vill inte tappa in en mutter i insugsröret.

: Några timmar senare… 38st bitar som borrats och gängats 24mm. 38 x 24 = 912mm. Ni fattar…!

: Jag ska fästa ihop halvorna med pianogångjärn. (det heter så.) Återigen en tidskrävande operation…

: … för det är 62st M2,5-skruvar som ska fästa den.

: Kapskiva för att få fram en liten plåtremsa som sedan rundats till.

: Plåtremsan fäster jag provisoriskt i lockdelen med popnit. Sekunden efter att bilden tagits, fick jag borra bort den nit som nitats… Jag glömde att lägga dit brickor som distans, 2mm. Detta för att skapa utrymme för en tätningslist.

: Sedan blev det dags att bränna med MAGen.

: Efter en del utvändig slipning börjar det likna något. Här ser vi plåtremsan som locket sedan ska landa mot.

: Här är locket stängt. Lägg märke till 2mm brickan som är instoppad i skarven för att ge utrymme för tätningslisten.

: Plåten är så tunn, så den har blivit deformerad vid varje svetspunkt mot spryglarna. Så småningom måste det alltså spacklas lite innan målning. Men skarven blev bra, detta kommer att fungera.

: Andra änden ska också ha sin avslutning. I den änden blir dock gaveln delad. Här syns hur jag tar ett rundjärn och ett par spännband till hjälp för att pressa rätt gaveln vid svetsningen. Ahh, det är sååå roooligt… Men, resten får vi se… en annan dag.

: 2016-10-28 Nu är det en annan dag… och jag har svetsat de andra gavlarna. Lite knöligt att såväl svetsa som slipa, för plåten är bara 0,8mm. Det är lätt att både bränna och slipa igenom. Bilden när detta är slipat glömde jag att ta för huvet var fullt av funderingar…

: … om vevhusventilationens anslutning. Ska jag ha ett rör med stor radie.. liten radie… finns det något röret kan krocka med… vilket blir snyggast…

: … skruvfläns direkt på burken…

: … eller skarvfläns mitt på röret? Hur rinner returoljan… var ska gnistsläckaren sitta… får den plats… var går torpedväggen…? Ohh, all those questions…!

: Men svaret kom till sist, så här gör jag ett hål.

: Så här blev det till sist. Ni ser också att jag i sedvanlig ordning riggar innan svetsning med järnskrot och tvingar. Då går det att ställa sig och ta en sista fundering i lugn och ro om man gjort rätt eller ej. Ibland lyckas man… men inte alltid.

: Men – men, efter svetsning och slipning har jag en anslutning för vevhusventilationsröret (observera, ett ord – inte särskrivning).

: Det borde funka med en tätningslist klistrad i skarven mellan halvorna.

: En del mixtrande med att få oljan som ev kondenserat i luftrenaren, att inte hitta skarven och droppa ut ut burken. Så jag har såväl tätsvetsat som gjort en del konstiga kanaler för detta. I bild svetsar jag mot två kopparplattor som leder bort värmen och sedan går att knacka loss.

: Fan och hans moster… Återigen är jag drabbad av något jag inte kunnat förutse. Den svängda hålade plåten beter sig som ett calypsoinstrument. Knackar man på den, så är det en tydlig resonans.. en ton. Detta måste fixas.

: Tänkte att några punktade järn skulle lösa resonansproblemet… ”Gick åt helvete!”

: Däremot hände det mycket när jag lade ett par gummiremsor mellan plåten och ett par av spryglarna. Det dämpade bort svängningarna. Intressant!

: Here wo go again! Dags att tillverka låspillimojer.

: En eller några timmar senare har jag gjort de här. Ska försöka förklara hur det funkar.

: Den här delen (x4) skall svetsas fast i locket. Ni ser den obligatoriska försänkningen för den rostfria brickan.

: Andra änden av biten har ett borrat hål med större diameter.

: Då kan jah gänga dit en mutter och limma fast så att muttern sitter inne i det större hålet. På så sätt går det inte att tappa skruven eftersom muttern håller den kvar. Muttern kan löpa fritt i hålet eftersom det är djupt borrat.

: Här sitter muttern inne i biten. Det går alltså inte att dra ut skruven längre än så här. När allt är klappat och klart, ska det förstås vara en specialskruv med kupolmutter… Hm… eller det kanske ska vara en spårskruv istället… Hmmm!

: Sedan skall skruven gängas fast i en bit som svetsas i burkens botten.

: Den biten är gängad M6. Men i början är det friborrat 5mm djupt med Ø6,5 samt en rejäl fas. På så sätt blir det lättare att hitta rätt med skruven när den ska gägas dit. Skruven typ ”ramlar” på plats. Detaljer – detaljer – detaljer!

: Sedan ska det vara ovala hål…

: … och lite svets. Svårt att svetsa i 0,8mm plåt.

: Men efter slipning blev det så här…

: … och så här. Nu återstår de övriga… men det tar vi… en annan dag.

: 2016-11-04 Andra änden av låsflötten… Blev först svetsad genom ett hål borrat i bottnen…

: … vilket gjorde att den hamnade på rätt plats för att sedan svetsas mot sprygeln.

: Sisådär… Passar perfekt.

: Småpillidutterna som ska hålla gallret i luftintaget hålls på plats med plåten från en gammal VHS.

: Hålen har märkts ut…

: … och kapats med vinkelslipen.

: Och sedan en massa funderande igen… Hur långt ut skall ramen sticka för att det ska se bäst ut?

: Till slut bestämde jag mig, och riggade med en massa järnbitar.

: Så där blev det till sist.

: Allt större än ett myggskinn är värt att spara. De här bitarna har legat i en påse i en materiallåda i säkert 10 år, om inte mer.

: En del av dem blev perfekta skyltar för att vare sig jag eller framtida mekaniker ska fundera på var respektive hål-plåt ska sitta. Detta när det skall rengöras under… eller målas om.

: Here we go again! Ramar för att hålla fast luftfiltren, kapas ut ett profilrör från en skrotlåda på jobbet för en massa år sedan.

: Det tarvas 12 st bitar…

: … som svetsas i den här simpla jiggen.

: … med TIGen.

: Jodå, det blev funkis…

: … men det behövs fästen också. Fram med ett gammalt profilrör igen…

: … och vinkelslipen.

: Här är bitarna slipade och svetsade på plats. Men i bild ses också ett par rundjärn samt brickor. Vad är nu detta. Såklart ett fäste… men varför 2st rundjärn?

: Jo… Den översta rundbiten (som alltså syns i bild nu) är gängad och påskruvad men inte ända in. Den limmas med LocTite Stark. Alltså kan skruven skruvas runt, men aldrig tappas. Så då sitter alltså skruven kvar i ramen när man som 87-åring står i solen på gräsmattan, med nytvättad bil, för att byta luftfilter till barnbarnet, utan att riskera förlora skruven. Bra, va?

: Och självklart ska det inte vara någon tvekan om var och hur ramen skall sitta.

: Dags att börja fundera på hur hela burken skall sitta. Är det en rak linje. Jajjamen! Men djupet är olika. Alltså, det skiljde lite mellan Volvos gjutformar 1969. Rätskivan kommer från min morfar.

: Dags att börja fippla med pappmallar igen. Som kuriosa kan nämnas att jag sparat alla pappmallar jag gjort, utom den för oljetanken. Det är lite skojjigt att bläddra bland dem och minnas den här resan. Jag kan säga att det är många – många – många pappmallar.

: Så en del funderande igen. Var och hur…. Och kanske vad… det måste ju till en slätplåt för att skruva mot karburatorn.

: På karburatorn sitter det en slits för atmosfärsluft in till vakuumklockan. Eftersom det var en extra skärning i papperspackningen för detta, blev jag osäker på om det skulle se ut på något särskilt sätt för det.

: Men det visade sig på en eller annan motor att så inte är fallet.

: Alltså, så blev det att fixa 4st plåtar för anslutning.

: En snabb kladdskiss…

: … från en bild jag knackat fram på millimeterpapper…

: … blev de här bitarna. Här mitt i blästringsprocessen. Till förra bilden skrtev jag ”knackat fram”… Ni vet, man lägger på pappret och knackar fram konturen med en hammare, på samma sätt som man kan göra packningar.

: Offrade mina svetsskyddsdukar (obs! Inte särskrivning) för den goda sakens skull genom att peta hål i dem. Plåtarna är alltså skruvade i Karburatorerna. Detta för att kunna…

: … svetsa fast burken på plats. So far, so good!

: Efter att ha punktat burken och tagit ner den fick det bli dags för en ventilationsanslutning till. Så därför blev det alltså en stund i svarven för att tillverka denna 1” svetsmuff. Den bakre anslutningen vi sett på tidigare bilder är ju den ”vanliga” vevhusventilationen. Storleken på den ska inte underskattas, så jag tog Ø45mm avgasböjar. Den här främre anslutningen ska svälja den luft som returpumparna slickar i sig. Alltså från Avluftningscyklonen, Avluftningstanken men även från den stora Sugtanken (huvudtanken).

: Så här blev det.

: Och så här blev det med hela burken. Nu återstår en del småpill… Fila hål, svetsa fäste för chokreglage (ja, jag vet – kallstartventil) mm. Samt ytterligare uppriktnings och spackelarbete.

: Det här är nog den detalj på hela motorn som faktiskt varit den urdjävligt mest svåra att tillverka. Så många svetspunkter i 0,8mm plåt har gjort att den är helt full av spänningar. Försöker jag rikta den åt ett håll, så sticker den åt helvete åt ett annat. Om någon som tycker jag har slarvat när man ser slutresultatet så beklagar jag bara och konstaterar att jag ändå gjort efter ”…bästa förmåga…”. Den vrider sig, böjer sig på tvären, böjer sig på ena sidan på längden… och när man försöker rätta till det så böjer den sig åt andra hållet på den andra sidan… Ja, ni fattar! Men som jag skrivit i en blogg tidigare… det är inte plåtens fel. Den gör bara det den blir tillsagd. Tyvärr pratar vi inte riktigt samma språk.

: Men jag är ändå rätt nöjd. Den fick i grunden den tänkta fason jag eftersträvade. En luftrenare till en så här stor motor måste tala för sig… visa att den finns… Vad tycker ni?

: Det hjälper inte att en firma laserskär aldrig så fina bitar, om inte transporten av dem fungerar. En månad efter att jag beställt de här, tillbringade jag en kväll med att tillverka själv i mina maskiner. Två dagar efter dök de upp…. Surt!

: Under senaste året har jag grönnat på hur jag ska få till kallstartventilernas inkoppling. (fortsättningsvis kallat choke) Har köpt en massa cykelvajrar, bockat rör mm, men nu är jag tillbaka på något liknande gasstället.

: Några överblivna kilar, samt plastbitar…

: … får bli lagring för en axel av ett hydraulrör, eller jag kanske ska köpa ett rostfritt rör istället.

: Funderade ni på muttrarna i föregående bild…? Jag har fräst en Ø8mm försänkning där jag pressat i en M5-mutter.

: Bästa kompisen Maggan har laddat upp frysen med blåbärspaj som tack för att jag bytt olja i hennes bil. Detta kom mig att tänka på en ”öppet hus-grej…”

: Så här blev lagerbockarna. Plasten skall sedermera blästras och klarlackas som att det vore svart fenoplast, alltså Bakelit.

: Här har jag börjat fästa upp och rikta in. Men det är inte lätt i den bängliga burken full av spänningar. Nåväl…

: … efter att ha börjat montera på plats kan jag villigt erkänna att min 60-årshjärna börjat bli mossig. Jag kan bättre än så här.

: Av alla svetspunkter jag gjort i den tunna plåten har hela burken krympt på längden. Det är en kunskap jag haft hela livet, men förbisåg just nu. Jag jobbade några år på 80-talet som svetslärare, så.. va faaan! Klantigt, -Javisst!

: Som tex hålet för gallret… När jag svetsade alla punkter krympte ju ramen så att…

: … den fina håldelningen jag fixade med hålmallen krympte. Nu säger den initierade att man kan smida ut punkterna (och plåten) så de/den blir längre. Det har jag också gjort, med resultatet att något nytt fenomen inträffade.

: Den har böjt sig på längden… tvären…

: …skruvat sig åt vänster för att sedan vrida sig åt andra hållet.

: Här syns tex två bulor som går på tvären. Men de går nog kanske att leva med för de kanske kan se ut som att det skall vara så.

: Som jag skrivit tidigare: Detta är det krångligaste jag gjort på hela motorn.

: Men här kan vi i alla fall se hur det blev när det är näääästan klart.

: Jag kanske ska knacka lite till, eller… det kanske är bättre att låta bli.

: Nästa vecka kommer Serka, min chefsdesigner. Då tänkte jag bla prata om vi ska utnyttja luftintagen för att göra något i motorhuven. Men det får ni kanske veta… en annan dag.

: 2016-11-11 Eftersom burken är så bångstyrig, vågade jag inte lämna den för blästring hos ett proffs. Så när det inte snöade, skyndade jag mig att rigga för fis-blästring på garageuppfarten.

: Känner ni till att det blir kallt inne i en förgasare eller blästerpistol av venturieffekten? Det är därför det kan frysa i en förgasare även på sommaren när det är plusgrader ute. Detta fenomen hjälpte till att frysa ihop blästerpistolen hela tiden. Att blästra endast svetsarna tog därför en hel dag. Det blåste också djäkligt kallt…

: … djäkligt kallt… sa jag djäkligt kallt.

: Skönt att vara inne och jobba. Här funderar jag på hur jag ska kunna åstadkomma en gnistsläckare mellan flänsanslutningarna i vänstra nedre samt högre övre hörnet.

: Men jag är något på spåret här.

: Första rörbiten kapad. Nej, det ska inte bli ett avgasrör till en lastbil.

: Men genom att skapa en skarv i en böj…

: … så kunde jag svetsa dit en botten av perforerad plåt. Varför nu detta? Jo, en gnistsläckare behövs för att inte förgasarsmällar (baktändning) ska sätta fjutt på alla brännbara gaser som finns i vevhuset. Herkules har en stor volym där, så smällen kan bli signifikant. Gnistsläckarens funktion…

: … är att kyla flamman så att den slocknar. I Herkules tar jag en kedja som får ligga i den burk som skapats i röret. Vibrationerna skakar ihop kedjehögen, men det går ändå att få ett gasflöde igenom. Vid service lossas hela röret, kedjan plockas ur och tvättas, varefter den läggs tillbaka i ”burken”.

: Flänsen mot Luftrenarburken är mindre än Gnistsläckarröret, så här fick det bli lite ”sme-könst” för att skapa en flaskhals.

: Och mot flänsen i andra änden kom jag på en liten finess. Genom att använda den utkragning som finns på avgasrörsgrejor, kunde jag skapa en ficka som smutspartiklar kan fastna i. Alltså.. genom att hålet i flänsen är relativt litet, och röret är stort, samt att jag svetsar fast röret så lågt som möjligt mot flänsen, skapas en ”tröskel” som kondenserad olja måste rinna över. Ev metallpartiklar fastnar då på en magnet jag placerar innanför tröskeln. Vid service torkar man ur och tvättar denna ”ficka”. – Do fatta?!

: Det obligatoriska spåret för motorsilikon. Jag tänkte ett tag att använda O-ring här för att lättare kunna göra service. Men osäkerheten i passform gör att det är lättare att få tätt om nu luftrenarburken över tid skulle släppa på en eller annan svetsspänning.

: Här punktas och svetsat hela villebitten på plats…

: … för att sedan avslutas vid skruvstycket.

: Efter slipning…

: … och på plats…

: … och en till. Planen är att Luftburken och Vevhusventilationsröret/Gnistsläckaren ska lackas svarta.

: Nyckelkedja… 3meter för 35 spänn x 3 = 105 riksdaler. Men så har jag…

: … en perfekt gnistsläckare som andas lätt, har stor area och är lätt att göra ren. (Någon som såg på förra bilden att jag siktade i fel hål?)

: Så dags för luftningsledningarna i andra änden av motorn. Det är alltså från Avluftningscyklonen och Avluftningstanken. Men även (på andra sidan blocket) en ledning till Sugtanken (oljetanken, ni vet!). Men detta har gett mig huvudbry fram och tillbaka… Slang… rör… slang… rör… Det får inte se ut som i ett pannrum, eller se ut som att det bara är slarvigt ditslängt. Dessutom ska det gå att meka med grejorna utan alltför stora åtbörder.

: Det har tagit en god stund att bolla alla idéer i skallen, men nu är jag något på spåret. Men innan jag drar ledningarna till det, så måste jag bygga Gnistsläckartanken. Detta börjar med…

: … den gängade anslutningen som flamdämpningskedjan pillas ner och ur genom.

: Efter en eller några timmar har jag skurit fram en pryl som sedan ska svetsas i ett rör.

: Så ett litet hopp till något helt annat. Jag investerade i en oljebeständig slang på Swedol till avluftningen. 3/4” (19,05mm) så här ska jag fixa en slangnippel.

: Så här blev den. Jag ville inte ha den där förhöjningen/ hullingen som brukar vara på slangnipplar där det förekommer tryck. Det ska inte sitta någon slangklämma på den här.

: Efter att ha bråkat med det här långa röret som ska bli returrör för kondenserad olja…

: … fixat fäste och donat…

: … upptäckte jag att jag mitt klantarsel placerat röret där remmen till servopumpen skall vara. Gör om – gör rätt!

: Hur som helst så lutar röret som det ska. Någon kan tro att det sitter snett av slarv, men det lutar för att oljan ska tömmas ur röret eftersom det inte är något flöde, utan bara smådroppar lite. Mer om detta… en annan dag.

: 2016-11-26 Så var det röret som satt fel… Jag värmde med gasen och lyckades tråckla till det så…

: … att det gick fritt från remmen.

: Samt ytterligare en knickedick.

: Dags att tillverka nya prylar… Den här biten ska bli botten i gnistsläckarkammaren för luft från bla Avluftningscyklonen.

: Och här är den.

: Dessutom tarvas en röranslutning för det kombinerade luftnings samt spilloljeröret. Detta är alltså röret jag bockade nyss, så därför…

: … måste den luta, alltså kapas snett.

: Så här!

: Jag står ofta i svarven. Här ses de slanganslutningar som ska sitta på det grövre kammarröret.

: Detta kammarrör måste ha en perforerad botten som håller gnistsläckningskedjorna (obs inte särskrivet – ett ord) på plats.

: I bild ses ett misstag på vägen. Jag tänkte först att kammarröret skulle ligga vågrätt, men det går inte. Om anslutningarna sitter i var ände av kammaren, kan man inte garantera att inte kedjorna packats så mycket att röret inte är helt fullt. Då kan gnistan/flamman röra sig över kedjorna och alltså inte släckas. Gör om – gör rätt!

: I bild ses – förutom att jag borrar en anslutning – att jag har knackat in kanten. Den ska svetsas mot den gängade kragen (i föregående bild).

: Slanganslutningarna punktade…

: … och ett litet provmontage för att se om det funkar.

: Jodå, detta blev helt okey.

: Men det tarvas ett fäste också.

: En bit på väg.

: Här sitter fästet på plats, samt…

: … ytterligare en bild. Här kan vi också se kedjorna…

: … som används som gnistsläckare vid förgasarknallar, sk baktändning.

: Ett par bilder tillbaka syntes ett lock. Det är gjort av en hydraulpropp som ursprungligen hade en 24mm insex. Den är bortsvarvad och ersätts med en avsvarvad 3/8- hylsa, så att det blir en mer harmonierad nyckel att dra locket med. LocTite 648 – vad annars!

: För att få en snyggare ledningsdragning kom jag på att göra en anslutning på avluftningstankens baksida istället för vis den muff som sitter längst upp på tanken. Detta medför en del pillande i skrotlådan igen.

: Kontentan blev till sist detta avluftningsrör…

: … som tillsammans med några hål blev…

: … så här. Och från andra sidan…

: … så här. Jo, tanken ska lackas om så småningom.

: När jag gjorde första lacklagret glömde jag montera den hålade plåten som sitter klämd mellan detaljerna. Tack vare detta fick jag tillfälle att bryta isär LocTites Flänstätning. Dä ä bra gräjer dä!

: Här sågar jag av utsticket av muffen som inte längre ska användas, så den blir lite snyggare. Där ska det sedan sitta en mässingpropp. ”Inte användas…?” Jo, där jag lysa in med en lampa, samtidigt som jag kikar i ett hål från sidan. Fräckt!

: Vet inte vad det är, men nu har det blivit ett antal fel sista tiden… Fästet för gnistsläckartanken tar i ventilkåpan, så jag fick…

: … svetsa på en bit, och kapa ur ett hack. Såja, klart!

: Dags att tillverka sista rörbiten.

: Och efter en kväll ser det ut så här, gött!

: På plats.

: Detta blev bra. Eller…?

: Nej, för faan! Detta blev ap-fult! Det ser ju jättekonstigt ut med ett rör på snedden så där… Detta måste byggas om. Faan också!

: Kapa isär för att se om något går att återanvända

: Som tur är detta tjockväggiga hydraulrör så de går hyfsat att bocka om man gasvärmer dem.

: Fäste på gång från det gamla profilröret.

: Så här blev det nya röret.

: Mycket bättre – Harmoni. Ni ser att slangen och röret följer varandra som, hjulen från en bil i sladd, inkomster och utgifter, solen som följer himmelens rund, ett älskande par hand i hand på stranden… Hmmm… Ja, ni fattar

: Samma resonemang tillämpade jag när jag gjorde detta rör in anno dazumal* Att bara dra röret rakt ut från kylaren skulle, dels skymt de kommande vackra rostfria kupolmuttrar som håller ihop avluftningstanken, men även gett ett stelt och mindre harmoniellt utseende. Nu ser röret mer ut som ett konstverk än en strikt funktion – tänk pannrum. Så därmed är främre avluftningen också fixad, så dags för näste grej. *Betyder typ: ”från gångna tider” … ”dåförtiden”

: 2016-12-04 Dags att fixa det sista på reglaget för kallstartventilerna (choken). Lite sparat rostfritt skrot…

: …kommer till användning. (Från besticksorterarens skrotlåda 1987) Här har jag borrat några hål för att tillverka armar, som …

: … tillsammans med svarvade hylsor blir de hävarmar som skall dra i ventilerna. Men då…

: … behövs också dragstänger. De har jag tillverkat av rostfri Ø5mm stång samt lite mässing. I bild ses överst en ”kulledspillimoj” jag köpt på Biltema, sedan stången, följt av infästningen samt en bricka. Infästningen har ett liiitet utstick för att passa i kallstartventilens arm som har ett hål Ø7mm. Brickan täcker och hålls fast av…

: … specialkapade (så klart) rostfria skruvar. Undrar om jag kapat tusen skruvar än…? Men fler lär det bli i slutmontaget, för det är flera hundra till trågluckorna. Phuu…!

: Många grejor blir det

: Här monterar jag hävarmarna mot axeln som består av ett Ø16mm rostfritt rör med M3 skruv. Jag gör allt i rostfritt, så det går att polera och få en accentfärg (alltså – typ motsatsfärg) för att få det lite roligare estetiskt sett.

: Så här blev det på plats.

: I andra änden av röret sitter ett axialstopp bestående av en ändrörshuv och 2st glidbrickor. Stoppet sitter med rostfri M4 skruv. Givetvis med kapad speciallängd.

: Men det behövs en arm att fästa chokevajern i också. Tillbaka till skrotplåten.

: Den plåtbiten samt en rörhylsa (vars bild försvann) är här ihopsvetsade.

: Här kan vi se hur jag tänker när det gäller design. Den rakt kapade plåtbiten följer inga linjer, så den får en radie som harmonierar bättre med luftburken.

: Genom att TIGa fast en axelsnutt inne i röret, blev det mer gods att gänga M5 för att kunna…

: … skruva fast hävarmen.

: Den senare har också polerats.

: Sisådär… Klärt å betärt! I bild ses ockå fästet för vajerhöljet, fästet för returfjädern samt lite mer jox. Detta blev bra. Nu återstår bara avgaslimporna, men det får ni se… en annan dag.

… KARBURATOR, eller FÖRGASARE, för de som inte känner till det gamla namnet…

© Copyright: Kopiering tillåten om källan anges.