Gästbok

Till alla Er som skrivit – ett ödmjukt TACK för alla positiva ord. Roligt att ni uppskattar det jag gör. Tack!
Fler får gärna skriva…  Längst ner på sidan finns ett formulär.   
/Pelle

Vill ni mejla:   teknikmekanix@gmail.com

871 reaktion på “Gästbok

  1. Anders

    Den här bilen hade skivbroms redan 1931: https://sv.wikipedia.org/wiki/Auto_Union-racerbil
    Det står visserligen inte i Wikipediatexten, men det har jag läst i andra sammanhang.

    En annan bil, en A-Ford 1931 har skivbromsar fram. Tagna från en Volvo Amazon, men skickligt maskerat till att se ut ungefär som trumbromsar: http://www.nbmarine.se/
    Det går inte att direktlänka till dagboksidorna. Bara till startsidan. Sedan får man klicka på A-Fordsidor i vänstermenyn. Därefter klickar man på Dagbok. Redan dom första sidorna berättas om bromsarna, men ”maskeringen” av skivbromsar kommer lite senare. Men det är mycket läsbart för en veteranbilintresserad. Även om det visar sig att den innehåller modernare komponenter.

    Pelle: Ja, vi vet av det du skriver samt mina svar nedan att skivbromsar är okey. Och, eftersom Herkules var en ”modern” bil 1934 så hade den förutom ”tallriksbromsar” även en rad moderniteter som kylrefrigirator och med elektriska motorer drivna fönsterhissar. Jo, ja Tackar…!

    Svara
    1. Anders Winblad

      Ska du verkligen ha elfönsterhissar på Herkules…?? Det låter som ett helgerån! Jag tycker självklart att du ska ha vev istället, så att du kan veva manuellt. Men visst, du gör som du vill…

      Pelle: Du kan vara helt säker på att någon mekade med detta långt tidigare än Herkules 1934. Så här går det att saxa från nätet: ”Elektriska fönsterhissar Det experimenterades tidigt med elektriska fönsterhissar men de slog igenom först 1941 som ett tillval för Chrysler Crown Imperial. I samma veva lockade även Ford och Packard med den lyxiga nymodigheten som nu fick sitt genombrott på andra sidan Atlanten.”
      … samt…
      The earliest power assists were vacuum-operated and were offered on Chrysler Corporation vehicles, particularly the low-cost Plymouth convertibles in the late 1930s.

      Så… varför veva…??

      Svara
      1. Anders Winblad

        Elfönsterhissar innebär fler rörliga delar, vilket kan innebära att de lättare går sönder än en mekanisk vev. Du ville ju att Herkules skulle vara hållbar?

        Pelle: När det gäller hållbarheten, så brukar ofta, på handvevade hissar, kugglagringen för själva handtaget gå sönder. Naturligvis finns det variationer mellan olika fabrikat, men böjmomentet bryter ofta sönder lagringen vilket medför att kuggarna kuggar över. Ett annat problem med manuella hissar är att ovan nämnda böjmoment vickar upphängningan av hela konkarongen så fler problem kan uppstå, tex i skenorna. En välbyggd elmotordrift är i princip helt outslitlig och ger inte nämnda problem.
        Fler aspekter… Förutom att det är bekvämt, och 1934… när Herkules byggdes, användes den bästa tekniken som gick att få inom budget. Elmotorer fanns sedan 1800-talet, så det var inget problem. Och en synnerligen viktig aspekt är att… Tänk dig när sommarledige Söderström väljer att ta motorvägen, alltså E18 mot huvudstaden, eller rent av sitter på autobahn för att pressa ett gäng mil på väg till Rivieran… Cabben är nerfälld och det blåser och drar över nacken eftersom rutorna är nervevade. Vore skönt att åtminstone stänga fönstren för att minska på draget, men fönstervevdjäveln är ju 1,5 meter bort eftersom bilen är 2 meter bred. Måste alltså hitta en parkering, avfart eller liknande för att utföra denna triviala uppgift. På autobahn kan man få åka 4 mil för att göra detta. Elhissar är bekvämt och ett måste även i en Herkules 1934.

        PS Titta här då… vad det fanns till lyxiga bilar som HERKULES 1934 när andra svettades och vevade manuella fönsterhissar… Luftkonditionering – Yeah! A company in New York City in the United States first offered installation of air conditioning for cars in 1933. Most of their customers operated limousines and luxury cars.[1]

        In 1939, Packard became the first automobile manufacturer to offer an air conditioning unit in its cars.[2] These were manufactured by Bishop and Babcock Co, of Cleveland, Ohio. /Wikipedia DS

        Svara
        1. B-O

          Där är marginellt fler rörliga delar i ett elhissystem. Jag har defacto reparerat fler manuella hissar än elhissar. Det som slits i hissmekanismen är rullarna som löper i skenorna, och det är först efter många års användning och ingen förebyggande service.

          Pelle: Så sant!
          Kom att tänka på en grej som någon av alla hundatals som läser detta kanske vill se igen… Kolla Tekniksidan punkt 37 om att klippa en pinne i en fönsterhiss(-djävel)… :)

          Svara
          1. Anders Winblad

            Troligen blir det väl som vanligt: Pelle använder det mest beprövade fönsterhiss-fabrikatet, med den högsta kvaliteten. Han utvärderar den med diverse tester, och är det något i konstruktionen han inte är nöjd med, så förbättrar han den… Allt för att den ska bli helt perfekt!

            Pelle: Fabrikat…? Jag tänkte bygga något helt själv istället…! Fabrikat Söderström

        2. Anders Winblad

          Ska du ha AC i den också? Ett tag sa du väl att du INTE skulle ha det…

          Pelle: Säger som min mormor brukade säga: ”- Dä ä skit mä dän söm int kan änner åsekt!” (- Det är skit med den som inte kan ändra åsikt)…
          Som somrarna var förr med några enstaka dagar över +25 så gick det väl an. Men ska det bli som i somras, så är allt en ”Munters kylrefrigirator” en bra grej.

          Svara
  2. Anders Winblad

    Angående trummornas storlek, så kan jag säga att på min Yaris är trummorna bak ca 20 cm i diameter. Trummorna till Herkules är säkert minst dubbla storleken jämfört med dessa! Å andra sidan väger Yarisen lika mycket som din motor, lite drygt.

    En fråga: Ska du ha trummor till alla hjulen, eller ska du ha skivbromsar fram?
    För egen del tycker jag att det känns mer rätt med endast trummor på Herkules, skivor känns för ”modernt”…
    Som du brukar säga: ”Hur tänkte gubbarna år 1934?”
    En bil i lyxklassen (man får nog betrakta Herkules som en bil för den yttersta överklassen om den skulle ha varit tillverkad år 1934) brukar vara mer konservativ, just för att överklassen i grunden var konservativt lagd. De gillade inte för mycket nymodigheter, ”det var för de nyrika” ansåg man. Den rejäla storleken på både bil, motor och bromsar hade de dock varit mycket imponerade över, det skänkte potens och status åt fordonet. Därför känns stora trummor helrätt i Herkules!

    Pelle: Svaren på dina funderingar är mycket enkla. Trummor bak, skivor fram. Diameter på trummorna invändigt Ø330mm x 75mm. Skivorna minns jag inte diametern på men bredden är 38mm. Trummor gör det enkelt med parkeringsbromsen… Man ansluter bara en vajer i en mekanism. Detta finns klappat och klart från donatorbilen VAN G30 1996. Framvagnen är från Van Express 3500 från 2005.
    Dags att repetera Tekniksidan punkt 15 – Gamla uppfinningar: Skivbromsar patenteras 1902 av den brittiska ingenjören Frederick William Lanchester.

    Svara
    1. Anders Winblad

      Bromssystemet i sig lär man nog inte bygga på en kafferast. Själva färdbromsen, som den heter, är ju ett hydrauliskt system med alla oljeslangar och annat som hör till. Parkeringsbromsen är dock mekanisk, och borde verka via bromsvajer till bakhjulen.

      Men det löser vi, som du brukar säga, ”en annan dag…”

      Pelle: Lösningen är som sagt redan klappad och klar. Tillkommer gör dock en bromsfördelningsventil man kan justera bromsverkan mellan fram och bak. Detta kan inte ske förrän en annan dag, eftersom bilen måste vara färdigbyggd för att kunna justeras. Troligen är inte bromsarna det stora problemet, utan det är de smala däcken… för att få nog grepp för stipulerad retardation 7-8 m/s²

      Svara
  3. Anders

    Du pratar om skonummer när du måttar bromstrumman. Vid ett repmöte där jag var inkalld på sena 70-talet var det en man som dom första dagen gick i sina civila skor. Det fanns inga marschkängor i hans storlek i mobbförrådet. Det fick rekvireras speciellt till honom.
    Det här gamla soldatsystemet med ett nummer och efternamnet var på väg bort redan på 70-talet, men i det här fallet var det fullt användbart. Man sa helt enkelt hans skonummer och efternamnet. Så han fick heta ”52 Johansson”.
    Han hade alltså skostorlek 52! Egentligen hette han inte Johansson, men för hans integritet har jag här skrivit om hans efternamn.
    Hursomhelst, han hade kanske vid en jämförelse kunnat komma närmare storleken på din bromstrumma.

    Pelle: Haha! Hur många gånger fick stackarn höra att han kunde valla pjucken isf skidorna… Jo, det är ena djäkla maffiga trummor. Beläggen är 3″ breda, så det ska nog gå att få stopp på den… majestätiska… maskinen när det kommer dit.

    Svara
  4. Anders Winblad

    Tack för uppdateringen!

    Ja, nog är bromstrummorna stora… Min farsa hade också storlek 43 i skor. Tragiskt nog gick han bort i cancer i augusti förra året. I ett och ett halvt år var han sjuk, och tillbringade sin sista tid i den palliativa vården i två och en halv månad. Cancer är ett jäkla skit!

    Så du har sjungit i kör? Själv spelar jag trummor och sjunger i ett band, förjäkla roligt! Vi spelar lite countryinfluerad blues, härlig musik, typ Eric Clapton-stuk.

    Kul att transkåpan kommit på plats!

    Förresten, borde man inte flytta bilderna på verkstadshandboken till avsnittet Verkstadshandbok…?? Det vore väl mest logiskt, eller hur?

    Pelle: Beklagar! Fuck cancer!
    Ja, där borde handbokbilderna kanske ligga. Du har en riktig poäng där. Tack!

    Svara
  5. B-O

    Jag gillar dina tekniska uttryck som ” villebitt” och ” pilledutt”.

    Pelle: Tack! Ja, detta är inte lätt… På jobbet kämpar vi med att döpa maskinkomponenter till annat än: ”konsol, axel och bussning”. Ni anar inte hur många sådana det finns i en maskin. Så att ha friheten att döpa en ”onamnbar” grej till pillidutt känns befriande.

    Svara
  6. Anders Winblad

    Vid tillverkningen av nya bilar (samt andra nya produkter) är det rationalitet, produktivitet och masstillverkning som är det viktiga. Att kortsiktigt och ytligt göra kunderna nöjda.

    Det som är så underbart med Herkules är att här har alla dessa tankar ställts mer eller mindre på ända!

    Här har rationalitet och effektivitet ställts åt sidan, och istället har konstnärlighet och konservatism fått fritt spelrum. När man idag försöker bygga så kompakta motorer som möjligt, med så mycket effektuttag som möjligt, gör Pelle precis tvärtom! Han bygger en jättemotor som tar enormt stor plats, men med ett relativt beskedligt effektuttag. 260 hk ur 8,1 liter är ju ganska tamt i dagens läge. Pelles bygge kommer att vara stort och klumpigt, med smala hjul för långsam körning. Låter det tråkigt? Men saken är den att Pelles bil inte kommer att vara byggd för att köras på motorvägar i fullt blås. Och ärligt talat, hur kul är det egentligen på en skala? Det är väl mycket trevligare att leta upp vackra, slingrande landsvägar som tar en i sakta mak till ställen man inte trodde fanns? Att åka på upptäcktsfärd är ju jättekul, sticka till en mysig badsjö ute på vischan och ta med picknickkorgen? Herkules kommer att bli som gjuten för denna typ av resor! Det blir den optimala livsnjutarbilen!

    Pelle: Fina ord, men… som den ordekvillibrist som du är så låter Herkules hälsa att du väl komma på ett bättre ord än ”klumpig”… :) Stor – Ja! Maffig – Ja! Tung – Javisst!… men ”klumpig”… Herkules låter dig inte få åka med utan att låta motorgudarna sända en fluga i ögat på dig för det… ”Klumpig” Bahh, Jag är är ingen stridsvagn heller, som Herkules tänker i sin linda…

    Svara
    1. Anders Winblad

      OK, ska vi säga att Herkules kommer att ha majestätiska köregenskaper, så låter det lite bättre… :-)

      Pelle: Herkules hälsar och tackar! :)

      Svara
  7. Anders Winblad

    Idag, när jag gick en runda med morsan, träffade vi en man som äger en underbar gammal bil: En svart Buick Super Eight av 1946 års modell! Rak åtta på 4,1 liter, spann mjukt och silkeslent som en katt… Tyvärr var bilen i ganska dåligt skick, rostig kaross (genomrostad på ett par ställen) och förgasaren var trasig, så bilen gick endast 500 meter i stöten. Klädseln var bytt i framsoffan och tyget i baksätet var slitet. Radion var sönder och bortplockad, en modern bilstereo var insatt istället. Men i övrigt…?? Vilken bil!! Rena drömbilen!!

    Jag tipsade ägaren om ditt projekt, samt din hemsida, och han blev intresserad.

    Pelle: Tvärs emot vad många tror så är jag måttligt intresserad av bilar i gemen. Det har blivit så genom åren. Visst – visst, är det kul att se bilar på en utställning, men kanska snart blir jag mättad på alla renoverade -50, -60 och i viss mån även -40talsbilar. Har man sett 10 – 20 av dem så har man på något sätt sett alla… Det är glesare med 1930-talsbilar. De fångar mitt intresse betydligt mer… För mig blir detta väldigt tydligt när jag får besök av alla som vill berätta om sina bilar. Som jag skrivit förut… Jag orkar inte höra om alla renoveringar, min hjärna är så sprängfylld av Herkules och allt det vanliga med jobb mm. Visst låter jag som en gammal surgubbe nu… Haha!

    Svara
  8. Anders Winblad

    Förresten, när du redigerar verkstadshandboken, använd helst Microsoft Publisher som ingår i Officepaketet. Perfekt när man ska redigera en artikel! Det blir ett riktigt proffsigt resultat!

    Pelle: Du är 3 – 4 år för sen med det tipset. Efter att ha kört från första till sista sidan och ändrat, kompletterat och fixat gång på gång, så finns det redan en inarbetad rutin hur allt ska göras. Den här omgången har tagit mig från första sidan upp till… typ sidan 360 av 500. Sen vet jag att det blir ytterligare ett varv för foton och testresultat när motorn är helt klar. Så jag fortsätter i väl inkörda spår. Men Tack för tipset, det kan glädja någon annan.

    Svara
  9. Anders Winblad

    Inom politiken talar vissa idag om att vara vuxna. Herkules 1934 kommer definitivt att bli en bil för vuxna! Pelle är noggrann med att påpeka att inget barn får leka med hans motor, framför allt inte när den är igång. I de videofilmer som visas på Youtube om bygget så inger motorn absolut respekt med sig. Man får hålla sig på behörigt avstånd, och absolut inte stoppa fingrarna mellan kylaren och kylfläkten, om man inte vill ha fingrarna eller i värsta fall hela handen avkapad… Du får nog klistra dit några illgula varningsmärken, för säkerhets skull! Men det är härligt med en motor (och bil!) som inte ser ut som en leksak, utan är och känns på riktigt! Som inger respekt och som ser riktigt mäktig och karismatisk ut! När alla dagens bilar ser ut som plastiga leksaker (och beter sig därefter) så är det skönt att det i alla fall i ett garage i Kil byggs en bil för vuxna människor!

    Pelle: Tack Anders! Ja, nog är den stor… Om man tänker i personbilsperspektiv så är väl en ventilkåpa på 2,25m i största laget. Men glädjen är också lika stor…

    Ni läsare funderar säkert på var jag tagit vägen. Hela sommaren och knappt ett pip. När det gäller Herkules så har jag börjat samla grejs för det som fram i vinter är tänkt att bli ekerfälgbygge. Detta sker parallellt med lite småpill kring motorn. Det största jobbet har jag nämnt tidigare – verkstadshandboken. Just nu har jag suttit tre timmar och redigerat två (TVÅ) sidor i den femhundrasidiga boken. Det tar sjukt mycket tid att skriva. Och inte går det att göra helt klart vartefter, för hela tiden kommer jag på saker på motorn som måste fixas, ändras. Eller att det saknas foton, men det passar inte att plåta för vissa delar är i ögonblicket demonterade osv. Men jag återkommer vad det lider.

    PS Tänkte på en grej ang filmen om Herkules Jonssons Storverk som finns omnämnd på förstasidan. 16 liter bensin för 13,25. Det ger 83 öre litern… DS

    Svara
    1. Anders Winblad

      Så noggrann som du är så lär även verkstadshandboken bli ett riktigt praktverk av högsta kvalitet. Det blir en del av det svenska kulturarvet! Du lämnar ju som sagt aldrig något åt slumpen…

      Pelle: Jag kämpar på…

      Svara
      1. Anders Winblad

        Angående bensinpriset: räkna det på dagens penningvärde, så får vi se om bensinen egentligen var billigare då (vilket den förmodligen var)…

        Pelle: Då blev jag naturligtvis nyfiken och kollade. 83 öre år 1969 blir i dagens penningvärde 7,02 kronor. Sålunda kan vi konstatera hur hårt bensinpriset slår mot landsbygden idag.

        Svara
  10. Chris Smith

    You have accomplished something to be very proud of, hopefully it will be eventually find it’s way to museum, so people will be able to see it for 100 years or more.

    Pelle: Thank You, Mr Smith! Your words make me proud… I hope my great grandchildren will take care of it when Im gone. Thats why Im writing a repair manual for this engine. So far 497 pages (47,648 words) Where do You live?

    Svara
  11. Anders Winblad

    Vad jag gillar med gamla bilar (och särskilt Herkules 1934) jämfört med nya bilar, är framför allt materialen. Det känns som om materialen som användes i gamla bilar är mer ”ärliga” och ”äkta”. Bilarna idag är massproducerade i miljontals exemplar, endast för att företagen som tillverkar dem för att tjäna pengar på dem. Därför består ofta både motorrummet och inredningen i kupén av tjocka lager med opersonlig och tråkig svart plast. Instrumentpanelerna är en orgie i svarta knappar av plast, samt fula digitala displayer. Till och med hastighetsmätaren och varvräknaren ska vara digital idag!

    Jämför detta med bilarna från förr! Då var det krom, velourtyg, skinn, ädelträ, ullmattor, rejäla vred, vippströmbrytare, klassiska stora runda hastighetsmätare och varvräknare, en riktig ”handbromskrycka” och en motor som verkligen såg ut som en motor! Och framför allt: Det var vackert! Och grejerna höll bättre än nu… För på den tiden var bilen en kvalitetsprodukt, som bilbyggaren lämnade efter sig med stolthet, och denne hade lagt ner hela sin själ i bygget!

    Tänk dig att själv exempelvis sätta dig i en vackert glänsande Hudson Hornet från år 1952, trycka på startknappen och låta den härliga gamla V8:n mullra igång… Och efter det glida iväg på vackra svenska inlandsvägar i ca 60-80 km/h och bara njuta…!! Det är livet för en äkta bilälskare, och det kan endast slås av Herkules 1934, som blir den ultimata livsnjutarbilen…

    Just en Hudson som jag berättade om nu, är idag värd ca 1,4 miljoner kronor om den är renoverad till nyskick! Herkules 1934 kommer å andra sidan bli ovärderlig…

    Pelle: Håller med om det där med material och utförande. Det är mer känsla i en rejäl knapp. På jobbet sitter det LED-lampor med konstiga knappar som man inte vågar trycka på för de hänger sig ibland… Får säga som ”Doktor Bosse”… ”- Jag blir så trött…”

    Svara
  12. Anders Winblad

    Apropå verkstadshandboken: Glöm inte att alla foton måste vara svartvita, det fanns inga färgbilder år 1934… Du får väl fixa detta i Photoshop på något sätt.

    Pelle: Ja, du Anders… det där är svårt… Jag håller på att skriva för fullt i boken, det är därför det är så tyst från mig. Hittills 494 sidor. Pillar lite i verkstan också… Har klarlackat golvet, bytt gummimattor, kopplar in lite extrafinesser för att underlätta arbetet i vardan. Nåväl – verkstadshandboken! Jag har tidigare haft ett ålderdomligt språk med ord som: ”emedan, sålunda, eljest, ämbar, äro…” och liknande. Kom på att det språk vi har idag säkert är nog kryptiskt om 60 år. Lyssna på en tonåring idag. Tänk er när den är mormor/morfar… Samma sak med olika sorter, som tex kilopondmeter… Det är inte ens säkert att det står kpm/kgm på momentnycklarna om 50 år… eller ens 30 år… Sålunda har jag skrivit om alla sorter till Nm i hela boken. Sen kommer vi till det där med färgfoton. Jag tänker mig att det är nog krångligt att läsa och förstå när man reparerar motorn… om ett antal år, och jag inte finns kvar. Om färgbilder underlättar för att se, så kan det nog vara värt det. Men i sak så har du rätt… Det borde stå, ”eljest och kilopondmeter” på de svartvita sidorna.

    PS. Googlade lite och fann följande på wikipedia… ” I mitten av 1930-talet kom olika filmföretag såsom tyska Agfa och amerikanska Kodak med nya lösningar som gav finare korn och snabbare exponeringstider. Dessa byggde på subtraktiv färgblandning. Agfas Agfacolor Neu (1936) hade färgen integrerad i emulsionslagren, vilket gjorde den mycket lättare att framkalla. De flesta moderna filmer (utom Kodachrome) är baserade på denna teknik.” Ja, så då är fotot klart… Men hur är det med färgtryck i bok? Från foto vet jag inte, men det trycktes affischer i färg redan tidigare… Någon som hittar uppgifter om det? DS

    Svara
    1. Daniel

      Hej!

      Fyrfärgstryck från handkolorerade förlagor förekom tidigare än -30 tal. För jag har ett gäng veckotidningar från -10 och -20 talet. Så visst fanns det men hur vanligt det sen var i tekniska anvisningar och manualer vet jag inte. Med vänlig hälsning, Daniel

      Pelle: Ha! Såklart Herkules manual var i fyrfärgstryck 1934. Vi plockar den ena …”intet nytt under solen”… efter den andra. Så nu kan ni kära läsare gå in på Tekniksidan och repetera ”15 – Gamla uppfinningar” så har ni fördrivit en stund av er tid… TACK, Daniel!

      Svara
  13. Anders Winblad

    Idag har jag och min gode vän Sture tagit skotern (en Honda Spacy 125 av 1996 års modell) till Nygårds Byggåtervinning AB, som ligger mitt ute på vischan, strax norr om Tvååker i Varbergs kommun. Det är en gammal bondgård som den mycket entusiastiske ägaren har byggt om till en vintagebutik för begagnade byggvaror och saker som hör därtill. Företaget grundades år 1996. Det är ett fantastiskt utflyktsmål till dem som älskar att nörda ner sig i gamla prylar, jag snackar verkligen om ett Mecka för oss som gillar gamla grejer! Att ägaren själv är en riktig eldsjäl som brinner för det han gör, skadar ju inte heller. Han kan med stor entusiasm berätta i timmar om hur han rev ner en gammal prästgård, och att han upptäckte hur otroligt påkostade denna gård var när de byggdes någon gång under 1840-talet! Det var fantastiskt fina fönster med decimetertjocka snickerier av finaste ekplankor. Takstolarna i huset var nästan en halv meter tjocka, också från flerhundraåriga ekar! Sådan rejäl byggnadsteknik finns inte längre att uppbringa (inte heller ekarna som man använde som byggmaterial, och om de funnits hade de varit skyddsklassade). Han berättade också om väggarna i denna prästgård och då märktes det verkligen hur tiderna har förändrats under årens lopp. För givetvis har denna prästgård renoverats, allt eftersom olika trender har kommit och gått, och då har det märkts hur kortsiktigt människor har tänkt. Där har spikats upp billiga masonitskivor, rätt över den gamla, vackra och synnerligen påkostade originaltapeten (samma typ av tapeter som brukar härbergera centraleuropeiska högadliga slott!) och sedan har någon ”modern” tidstypisk 80-talstapet lagts på istället… Likadant med golvet: Där, under heltäckningsmattan från 70-talet, låg en billig masonitskiva. Under denna fanns det ett fantastiskt tjockt trägolv med plankor av högsta kvalitet! Hade man behållit prästgården som den var och istället omsorgsfullt renoverat den tillbaks till sitt historiska ursprungsskick, så kunde man ha kulturminnesmärkt fastigheten, för den hade varit värd enorma belopp med sin fantastiska historia. Jag tror egentligen att denna prästgård hade varit ett drömhus för dig att bo i Pelle, du som älskar att bevara gammalt kulturarv med en intressant historia. Herkules 1934 hade du kunnat parkera i en fin gammal lada bredvid huset. Överhuvudtaget borde landsbygden med dess gårdar uppvärderas betydligt högre än vad den gör idag. Inte bara för sin viktiga livsmedelsproduktion, utan framför allt som det ursvenska kulturarv det faktiskt är! Det är inte konstigt att man kallar landsbygden för kulturlandskapet, för det är faktiskt precis vad det är! Håller du inte med?

    Pelle: Jo, det håller jag fullständigt med dig om.

    Svara
  14. Anders Winblad

    Vad skulle Herkules 1934 vara om den var en båt?
    En vacker träsnipa med en Volvo B20-motor i kanske? Men ännu hellre med en puffande tändkulemotor av märket Skandia, tror jag.

    Här har du i alla fall ett reportage om en vacker träbåt med en Volvo B20-motor i (som ger 120 hk, alltså icke B20A). Njut!

    https://www.hamnen.se/artiklar/renoverad-sams-skona-snipa.html

    Pelle: Mahognybåt med rak-16 såklart…

    Svara
    1. Anders Winblad

      En Petterson-båt (som typ Ivar Kruger hade) är också en god jämförelse, men den hade rejäla prestanda. Visserligen hade du nog kunnat få upp Herkules i 180 km/h om du hade velat, men vad jag förstår är det ju egentligen en glidarbil som ska ligga och tuffa i ca 60-80 km/h på vackra svenska landsvägar. Nedcabbat förstås!

      Pelle: Petterson låter helt okey… Du säger 180… jag säger drygt 230km/timmen efter att jag kört effekt, vikt, förmodat rullmotstånd och frontarea i en beräkningsmodell. Detta under förutsättning att jag tar ut 420 hästkrafter.

      Svara
      1. Anders Winblad

        Om Herkules hade varit ett flygplan hade den säkert varit en gammal McDonnel Douglas DC-3!

        Pelle: Herkules kanske hade varit Herkules… HaHa!

        Svara
        1. Anders

          Det finns insatta flygplanskännare som hävdar att Spitfire är det vackraste flygplan som hat byggts.

          Pelle: Eller Mustangen…

          Svara
          1. B-O

            Det är väl snarast en fråga om tycke och smak. Spitfire är ett fint plan men det finns många andra.

            Pelle: Det finns det…

      2. Anders Winblad

        Om du tar ut 260 hk då?

        Pelle: Då är svaret samma som Rolls Roys… ”Tillräckligt”…

        Svara
  15. Anders Winblad

    Apropå din ”thermometer” som finns på Herkules 1934:s oljetank, så har vi idag skaffat en ny utomhustermometer. Ingen av våra moderna digitala termometrar fungerar som de ska, vilket min gamla mor blev sur över, så hon införskaffade en klassiskt gammaldags och konventionell utomhustermometer tillverkad av Termometertillverkaren Viking AB i Eskilstuna. Den var billigast av alla termometrar i butiken, och säkert den som håller allra bäst! Kan tänka mig att du endast äger en utomhustermometer av denna typ, och ratar de värdelösa digitala termometrarna. De går ju bara sönder hela tiden, samt är hutlöst dyra! Inget att lägga pengarna på… Denna termometer har ett spann mellan 50 plusgrader och 50 minusgrader samt har tydliga siffror. Man behöver inget annat!

    Pelle: Jag har faktiskt en digital, certifierad labb-termometer för över femtusen spänn… Den visar tämligen exakt. Typ: +/- 0,01 grad…

    Svara
  16. B-O

    Kollade genom dina bilder för x:e gången i ordningen. Vid bilden för huvkråkan efterlyste du en dylik. Kanske kan va en ide’ att designa en egen med en 3d printer. Med ”lost wax” tekniken går det sen att göra en gjutning i brons.

    Pelle: Ja, tanken har slagit mig också… Eller faktiskt svetsa och slipa i rostfritt. Ska nog åtminstone testa.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>