21) Stålkvalité

Material att tillverka grejor av.

Är ni så lyckligt lottade att ha tillgång till en svarv, eller tom en fräsmaskin. Handen på hjärtat… svarvar ni i ”blötjärn” eller använder ni något bättre utgångsmaterial?! Om ni är osäker så ger jag här en kort materialguide. Jag skulle kunna skriva en halv bok om detta ämne, men den blir som sagt kort.

Låt oss först reda ut några saker… Som jag beskrivit tidigare är Newton ungefär 10 ggr större än ”kilo”. Det är egentligen 9,81 men det är ju enklare att tänka 10. Alltså, om ”något” håller för 1000N så är det samma sak som vikten på en ”stadig pöjk”. Själv tycker jag bäst om att tänka i ”kilo” eftersom jag kan se det i huvudet. 10.000N är samma sak som ett ton, och då kan jag se vikten av en skaplig småbil. På en våg står det ”kilo” (kg) och det är typ samma sak som ”kilopond” (kp). Det har inte ett smack att göra med de engelsktalande ländernas ”pound”, det är en helt annan sak.

Ett material som är lite segt, har något som kallas ”sträckgräns” respektive ”brottgräns”. Tänk lakritssnöre…. När man drar i snöret så börjar det till slut bli längre och tunnare. Då har man kommit till lakritssnörets ”sträckgräns”. När det till slut brister så är det snörets…. vadå?…. Jo, naturligtvis ”brottgräns”. I en del fall är materialet inte speciellt segt, som tex en polkagrisstång. Den töjer sig inte utan brister i stort sett omedelbums. Då brukar man i tabeller se ett värde som kallas Rp0,2. Skit i detta material om ni inte har koll. (eller mejla mig, så ska jag förklara) Ska ni bygga något så är det bättre att materialet är segt och ”kroknar” så man får en förvarning innan det brister.

Om man läser materiallistor och aldrig har pysslat med sånt här förut, så kan det verka helt mystiskt och oåtkomligt. Det är det inte, jag ska förklara: Det är minst 5 saker som man direkt måste ta reda på om det material man vill använda:

  1. Hur många Newton (alltså kilo) materialet håller per mm2
  2. Vad sträckgränsen har för värde
  3. Vad brottgränsen har för värde
  4. Om man ska svetsa i det eller inte
  5. Om man vill härda biten eller inte

Svetsning:  Beträffande att svetsa i ett material, så är det vanligaste problemet att kolhalten är för hög. Det finns också ett otal andra anledningar till om materialet är svetsbart eller inte. Det går visserligen att svetsa i material med hög kolhalt, men som jag sagt, ska den här texten bli ”kort”

Konstiga formelgrejor i tabeller:  Det är inte så märkvärdigt om man bara vet att…

  • Sträckgräns heter:   ReL
  • Brottgräns heter:     Rm

Det står en massa annat i tabellerna också, men skit i det och håll bara koll på ReL och Rm.

Gamla och nya materialbeteckningar:  På nätet finns det otaliga material-översättningstabeller, så jag fördjupar mig inte i det utan tar de vanligaste två. Den gamla Svensk Standard (SS)   Den kan alla gubbar över… låt oss säga 40 bast… och är lättare att komma ihåg tycker jag, samt den nya EN-standarden. (Det är ju själva f-n att det alltid ska ändras på allt…)

Nu till några av mina vanligaste material:

SS1312 (S235JRG2) är det vanliga ”blötjärn” som används till allt möjligt jox. Det kallas allmänt konstruktionsstål och håller ca 200N/mm2 innan det börjar töja sig. Det här är det material som används till staket, brobalkar, cykelställ, lyktstolpar och dylikt. Det är naturligtvis till fullo svetsbart, men smetar en hel del om man ska svarva i det. Jag använder sällan det materialet nuförtiden.

Sträckgräns 200N/mm2  /  Brottgräns 360N/mm2

 

SS1412 (S275JR) Detta är ett något bättre allmänt konstruktionsstål. Det finner man oftast i fyrkantrör av olika slag. Som alla allmänna konstruktionsstål, är det till fullo svetsbart. (Fattas bara annat… ett fyrkantrör som inte är svetsbart – HaHa)

Sträckgräns 250N/mm2  /  Brottgräns 430N/mm2

 

SS2172 (S355JR) Färgmärkt: Svart. Är ett bättre ”allmänt konstruktionsstål”. Nuförtiden används det allt mer ofta i maskinkonstruktioner. Det flesta firmor som skär med laser har material som motsvarar detta. Det är helt och fullt svetsbart, men även det ”smetar” när man ska svarva, och det är svårt att få en snygg yta. Svarvar man saker av de ovanstående stålen så ser det hemmagjort ut.

Sträckgräns 300N/mm2  /  Brottgräns 490N/mm2

 

SS1672 (C45E) Färgmärkt: Grön. Det här är ett seghärdningsstål och definitivt inget material man ska svetsa i. Kolhalten är för hög. Ofta (men inte alltid) finner man den i slipade axlar. Det är ett betydligt trevligare material att svarva i. Fin spånbrytning och fin yta. Men som sagt… ajabaja… inte svetsa.

Sträckgräns 370N/mm2  /  Brottgräns 620N/mm2

 

SS2260 (X100CrMoV5) Färgmärkt: oftast Röd/Grön. Nu snackar vi stål… Det här är ett verktygsstål som inte går av för hackor. Det ska ni inte heller svetsa i (om ni inte vet vad ni gör) Det hörs i maskinen att den jobbar och det blir fin yta. Detta materialet är härdbart rakt igenom utan att det formförändras. Det går inte att generellt säga hur mycket det håller. Hårdhet och slitstyrka fås genom olika härd- och anlöpningsmetoder. Jag har gjort huggmejslar av detta material en gång i tiden. Om ni måste tillverka riktigt starka härdade grejor, plugga in det här materialet.

Sträckgräns xxN/mm2  /  Brottgräns xxN/mm2

 

SS2541-03 (34CrNiMo6) Färgmärkt: Vinröd eller Blå. Detta är mitt absoluta favoritstål när det gäller detaljer som kräver lite mer än vanligt. Tilläggsbeteckningen –03 betyder att materialet från början är seghärdat från tillverkaren. Om ni ska svarva i det här, sänk varvtalet radikalt och ta attans djupa skär. Då blir spånen korta som spiralmakaroner och tar bort värmen från skärplattan. Ytan blir som en spegel och hållfastheten är bortemot två – tre gånger bättre än blötjärn. En annan stor fördel är att man kan lämna in biten till en härdfirma för Nitrerhärdning. Då härdas biten bara på ytan och resten är segt som en vresig bjökkubb. Så om ni ska göra en grej till bilen som ska hålla, köp en bit SS2541. Priset är överkomligt, och de flesta maskinverkstäder har det på hyllan. Ta med kaffebröd när ni åker dit för att visa er välvilja, så brukar det oftast gå bra. Det finns ytterligare en poäng med detta material. På mitt jobb ritar och tillverkar vi ofta härdade fixturer och maskindelar av olika slag. De gånger vi av någon anledning måste bygga om en fixtur, och tex   ha ett gängat hål, så kan man slipa bort härdskiktet för att sedan borra och gänga. Detta är inte möjligt i en bit som är genomhärdad. Då är det skrotlådan som gäller.

Sträckgräns 700N/mm2  /  Brottgräns 900N/mm2

___________________________________